Har fortfarande ont i magen efter en hemsk känsla. Vet dock inte om det är den varma oboyen som gör ont i magen (hade ingen laktos mjölk hemma, aaaaaaaaoo i magen blir de då!) eller om det är efter spökvandringen.

Vi var ungefär halva klassen i Norrköping på Löfstad slott nu i kväll. Kom dit och träffade två personer, guider, som skulle vara med oss runt på spökvandringen. Började med att vi fick gå ner i källaren där våran guide presenterade sig och att det var där som hon för första gången hade känt vibbarna att det fanns någonting på Löfstad som gjorde att hon inte kände sig välkommen. Vi fortsatte sedan upp i slottet mot matsalen. Guiden berättade väldigt bra och jag kände hur obehagligt de var där. Stort rum fast liten plats att stå på eftersom de är värdefulla saker där. Stora väggar med högt i tak och jättestora tavlor med gubbar o tanter på som verkligen iaktog en. Ni vet, var man en tittar i rummet så tittar tavlorna på en. Grymt obehagligt. Vi gick till nästa rum. Kommer inte ihåg vad vi såg där. Vet bara att det var i de rummet jag kände att jag ville ut. Det knackade i golvet x-antal gånger och klassen frågade om det bara var vi som var här i kväll, alltså så de inte var någon som försökte skrämma oss. Guiderna svarade att det var absolut bara vi. Vi fortsatte sen in i ännu ett rum, kanske att det var slottets bibliotek. Jag ville UT!!!! En dörr där inne stod öppen, vilket var konstigt eftersom personalen på slottet alltid stänger dörrarna efter sig p.g.a olika skäl. Flera i klassen såg någon skugga där inne. Alla skrek och guiderna reagerade verkligen, asså ja menar, till o med dom undrade om de verkligen va nått spöke där. Vi fortsatte runt där och de va så himla läskigt. Jag var så himla rädd o ville bara ut. Sen när vi skulle gå upp till rum 13 o gästrummet o den kända blodfläcken, då klara ja inte mer. Jag, Alex, Freja, Jonna, Zeinab och Nathalie sprang ut. När vi kom ut var vi typ panikslagna o såg massa konstiga saker. Efter en stund kom resten av klassen ut springandes o endel grät. Jag var så rädd, vet inte om jag har varit så rädd nån gång förut.

Det låter kanske hur overkligen som helst. O visst... tro på de eller ej men jag tror på spöken och de gjorde jag innan den här spökvandringen också. Idag har jag sett ett spöke. Jag är helt tagen. Jag hoppas den här känslan försvinner i morn när jag vaknar.
Den som vill se spöken eller inte tror ett skit på de jag skrivit. Åk till Löfstad o gå spökvandringen.

Ska försöka sova nu då... Good Luck...
/Ellan